Nya energiregler och krav 2026 - planera din energirenovering med Fasadgruppen

Nya energiregler: dags att koppla ihop underhåll och energirenovering

Sveriges flerbostadshus rymmer nästan 2,8 miljoner lägenheter. När nya energiregler nu har trätt i kraft blir det ännu viktigare att planera nästa renovering utifrån hela byggnaden. 

Fasadgruppen uppmanar bostadsrättsföreningar och fastighetsägare att koppla energianalysen till underhållsplanen – innan beslut fattas om fasad, fönster, tak eller ventilation.

Den 1 oktober 2026 började Boverkets nya regler om energihushållning och energideklarationer att gälla.
För fastighetsägare innebär förändringarna bland annat en utvecklad energideklaration med tydligare information om byggnadens energiprestanda och åtgärder för energieffektivisering. Förändringarna är en del av Sveriges genomförande av EU energiprestandadirektiv, EPBD.

För Fasadgruppen är budskapet till fastighetsägare tydligt: använd nästa underhållsprojekt som ett tillfälle att undersöka hur byggnaden samtidigt kan få lägre energianvändning, bättre funktion och en mer hållbar driftsekonomi.

Nästan hälften av lägenheterna byggdes 1951–1980

Enligt SCB fanns det 2 777 269 lägenheter i svenska flerbostadshus vid utgången av 2025. Av dessa byggdes 46 procent mellan 1951 och 1980. Det motsvarar närmare 1,3 miljoner lägenheter i byggnader som i dag är mellan cirka 46 och 75 år gamla.

Byggnadsåret avgör inte ensamt renoveringsbehovet. Tidigare åtgärder, konstruktion, tekniskt skick och energiprestanda behöver också vägas in. Men beståndets ålder visar varför långsiktig planering av klimatskal och installationer är en viktig fråga för många fastighetsägare.

När fasaden behöver renoveras, fönstren åtgärdas eller ventilationen moderniseras finns anledning att bedöma åtgärderna tillsammans. Annars riskerar fastighetsägaren att missa möjligheter som är lättare att genomföra när arbetena samordnas.

Vad innebär EU energimål för en bostadsrättsförening?

EPBD anger som huvudregel att medlemsländerna ska minska den genomsnittliga primärenergianvändningen i bostadsbeståndet med minst 16 procent till 2030 och 20–22 procent till 2035, jämfört med 2020.

Direktivet ger utrymme för nationella anpassningar. Den långsiktiga inriktningen är ett byggnadsbestånd med nollutsläpp till 2050.

Målen gäller bostadsbeståndets genomsnitt. De innebär inte att varje bostadsrättsförening måste minska energianvändningen med exakt samma procentsats. Boverket klargör att direktivets artikel om befintliga bostadsbyggnader inte ställer energieffektiviseringskrav på varje enskilt bostadshus. Vilka krav som gäller vid ett konkret byggprojekt behöver däremot bedömas utifrån svenska regler och projektets omfattning.

För styrelsen är därför den mest användbara utgångspunkten den egna fastigheten: hur fungerar huset i dag, vad behöver åtgärdas och vilka investeringar ger störst nytta över tid?

Energideklarationen blir ett tydligare beslutsunderlag

De nya reglerna förändrar både energiklassningen och energideklarationens sammanfattning. Utformningen ska bland annat lyfta fram lönsamma energieffektiviseringsåtgärder. Det införs också regler för energirenoveringsplaner och möjlighet till förenklad uppdatering av energideklarationen efter vissa avgränsade åtgärder.

Energideklarationer som upprättats före den 1 oktober 2026 gäller fortfarande i tio år och behöver inte göras om enbart på grund av regeländringen. Däremot är deklarationer enligt äldre och nya regler inte helt jämförbara.

Energideklarationen bör användas tillsammans med underhållsplanen, uppmätt energianvändning och en teknisk bedömning av byggnaden. Då får styrelsen ett bättre underlag för att prioritera både nödvändigt underhåll och möjliga energiförbättringar.

Samordna fasad, fönster, tak och ventilation

En byggnad fungerar som ett system. Isolering och fönster påverkar värmebehovet, medan ventilationen påverkar både energianvändningen och inomhusklimatet.

Åtgärder behöver därför projekteras tillsammans med hänsyn till bland annat fukt, luftflöden och byggnadens förutsättningar.

Samordning kan också ge praktiska fördelar. När byggställning, etablering och projektering kan användas för flera arbeten finns möjlighet att minska dubbelarbete och återkommande störningar för de boende.

Den ekonomiska bedömningen bör skilja mellan kostnaden för nödvändigt underhåll och merkostnaden för energiförbättringar.
Jämförelsen behöver sedan omfatta investering, finansiering, beräknad energibesparing och framtida drift och underhåll. En livscykelkalkyl, exempelvis över 30 år, gör det lättare att bedöma alternativens långsiktiga konsekvenser.

Fyra steg inför nästa renoveringsbeslut

Fasadgruppen rekommenderar att styrelser och fastighetsägare börjar med fyra frågor:

1. Nuläge: Vilken energiprestanda, energiklass och uppmätt energianvändning har byggnaden?
2. Underhåll: När behöver fasad, fönster, tak och ventilation åtgärdas?
3. Helhet: Vilka arbeten bör samordnas, och hur påverkar de varandra?
4. Ekonomi: Hur skiljer sig alternativen i investering, besparing, effektbehov och långsiktig kostnad?

Med en gemensam plan för underhåll och energi blir det lättare att genomföra rätt åtgärder i rätt ordning – även när renoveringen behöver delas upp i flera etapper.

Planerar er förening eller ert fastighetsbolag en renovering? Kontakta Fasadgruppen för en dialog om hur underhåll och energieffektivisering kan samordnas utifrån just er byggnads förutsättningar.

Björn Pettersson tar gärna mot tankar och frågor om detta samt kan bidra med kloka lösningar. Mejla bjorn.pettersson@fasadgruppen.se för kontakt.